Miccy

Jag vet att jag är förjäkla dålig på att skriva men antingen så läser man eller så kan man strunta i det. Nu ska ni få höra på nästa ställe jag har ont på, jag är inte hypokondriker men det är väldigt lätt att skriva om hur synd det är om en. Alla tycker ju så synd om en när det är självförvållat.

I alla fall så har jag grymt ont i min höft efter att jag var ute och åkte skidor, lite för långt och lite för otränad skulle man kunna sammanfatta det. Men det är väldigt konstigt att jag bara har ont på ena sidan. Men det onda lär ju gå över med tanke på att det även kan kallas träningsvärk.

Jag skulle vilja åka iväg runt jul nyår och hälsa på en kompis som jag har som bor alldeles för långt härifrån. Runt 7 timmar i ren tåg tid och det sätter jag mig inte och kör med bilen själv. Problemet är att jag i så fall måste byta tåg och det känns som det är upplagt för problem när SJ ställer in tåg och de blir försenade. Det känns inte så kul att sitta halvägs ute i skogen och vänta i tre timmar.

Jag är lite allmänt borta för tillfället. Står utanför klassrummet och väntar på att lektionen skall börja, när jag får ett infall att kolla i min kalender, ni vet för att låtsas vara lite viktig. När jag inser att jag skulle ha redovisning inför klassen idag och jag har inte förberett nåt. Jag visste vad jag skulle prata om men inget mer, så hjärnan går i hög varv. Okej jag kommer inte hinna förbereda mig på de två minuterna som är kvar innan lektionen börjar, så frågan är vilken ursäkt jag ska dra till med. Jag kommer på en som håller hyfsat, men då kommer en annan lärare och säger att hon är sjuk.

Den lättnaden som jag kände är svår att beskriva.

Det är sanningen jag orkar inte stressa upp mig för det leder inte till någonting ändå. Idag gick det nästan 12 timmar från det att jag åkte hemifrån tills att jag kom hem och jag är fortfarnde inte nere i varv än och imorgon ska jag tidigare till skolan för att göra färdigt saker. Dessutom lär knappast helgen heller vara lugn men nästa vecka trappar vi ner lite.